LivetSomTeaterapa

I ungefär 8 år har jag spelat teater på Älmhults Kulturskola. Jag har spelat (vad jag kommer ihåg) 6 revyer, 1 musikal, 2 shower, 1 pjäs, varit regiassistent, vikarierat, sålt biljetter, skött ljus, skrivit material, lagt koreografi, m.m. Men i veckan stämplade jag ut. Lämnade tillbaka min nyckel och lämnade besked om att jag inte ska delta i någon produktion i år. 

Det var verkligen en speciell känsla att ta det steget. Det är ändå de här åren som har format mig, fött mitt kreativa intresse och utvecklat mig som människa. Och jäklar vad jag har skrattat! Alla de hundratals repetitioner man har fått umgås med underbara människor och vikt sig av skratt. Och alla de gånger man fått möta publiken. Det var nog egentligen då, när jag för första gången skulle spela en lucia-sketch för ett fullsatt Folkets Hus på en julkonsert för flera år sedan som jag föddes på riktigt. 

Jag kommer helt klart fortsätta med det här. Feelingz finns kvar men är just nu på paus. I vinter går jag mot nya utmaningar med Liatorpsrevyn. Jag jobbar, i flera former. Jag planerar att i vår (om tid finns!) återigen köra en vuxengrupp. 

Det var dags att ta steget. Men det krävdes lite tänketid. Jag är så glad att jag gjorde det, det var troligtvis precis vad jag behövde. Nu är det dags att gå vidare...

...fast jag lär inte släppa det helt. Mycket möjligt att jag fortsätter hjälpa till med lite praktiska grejer, men som det ser ut nu, då är det här kapitlet avslutat. Och jag är så fruktansvärt glad att jag fått vara med i det! 

(Ja, jag är lite sentimental...)